Varför är det så svårt?

Att ha koll på sin egen kropp tycker man borde vara lätt, men varför är det så svårt? Man lyckas få ordning på en arm, då börjar den andra armen ta egna initiativ. När man lyckas få koll på den så kommer ryggen på att så här borde vi göra. Hjärnan känns tillslut som om någon (i detta fallet Lena ;-) ) tagit ens hjärna och vridit ur den som en tvättsvamp. Sen kommer problemet att man ska lyckas tänka med en urvriden hjärna, en kropp som vill bestämma själv, en häst som man ska få att lyssna på ens motstridiga signaler och på det lyckas lyssna på läraren. Kaos? Svar ja.