När man flyger så sitter man ju packade som sillar det vet man och försöker anpassa sig till att inte ta för mycket plats för att inte störa sina medpassgerare. I och med att jag anpassar mig så förväntar jag mig att andra också visar lite hänsyn. Icke att de gör det. Hade en man som la ut tidningen halvt i min famn, så för att jag själv skulle kunna läsa min tidning så var jag tvungen att flytta undan den närmare väggen. Suck stön grrr, men svensk som man är så säger man inte till. En stund senare när flygvärdinnan kommer och frågar om vi vill ha något så ska ju denna man naturligtvis handla, men nä någon plånbok hade han ju inte på sig utan flygvärdinnan fick söka igenom bagagehyllan i jackt på hans jacka. Hon lyfte ut en och frågade om det var hans, Nej nej blev svaret och jackten fortsatte. 5 jackor senare visar det sig att den första var den rätta. Suck! Ja ja stackars flygvärdinnan tänkte jag. Så kom det till att han skulle söka reda på plånboken i jackan då ser jag hur hans armbåge kommer mot mitt huvud. Hade jag inte hunnit ducka hade jag haft en härlig blåtira. Ber mannen om ursäkt? Nej utan gör samma sak en gång till. Tur man inte hade somnat så man han undan med huvudet. Nu börjar jag vara rätt irriterad, men säger man något? Nej, men däremot så började jag återta min personliga sfär med att 1. Knuffa bort hans arm från armstödet och 2. lyfta min bok över hans tidning ( som fortfarande låg halv i min famn). Då först börjar han inse att han är lite i vägen och vek tidningen så den fick plats i hans egen famn. Då kände man sig lite nöjd, men samtidigt rätt irriterad över att jag inte sa till på en gång. Den enda man gjorde var att fantisera över hur man gav mannenen en rak höger och funderade på hurvida man skulle bli avslängd från planet eller inte då han faktiskt började.